Berns, some summer a long long long time ago. Think I was 16 or something. Me & my dad. Just been at Stadion, been watching Djurgården-Landskrona. Passed Berns on our way home and the Roots were playing outside. Begged my dad to let me go to the concert. He said no and we went home. On the way this swedish actor that I loved passed us and asked me if I wanted to go inside, my dad said no. Me, I never forgave him for that.
Kan det ha varit att jag reste så mycket. Var det som gjorde att det fortfarande fanns något. Man slutade aldrig sakna. Kommer iallafall ihåg när jag låg i min säng och lyssnade på Regina Spector. Det enda jag ville var att åka hem till det jag saknade mest av allt.
Det var länge sedan jag vaknade en lördag och mådde så bra som jag gör idag. Det är så skönt att vakna upp ta en kaffe sitta och njuta på balkongen och känna hur kylan ute får kroppen att vakna till liv. Idag blr det träning med Alexia 11.30. Body Combat. Kul! Ska bli skönt att få träna och det är ju alltid extra roligt att göra det tillsammans med någon! Sedan ska vi käka lunch någonstans och avokado är ett måste! Har en härlig förmiddag framför mig helt enkelt!
Ibland känns allt bara så himla meningslöst! Jag spenderar mesta delen av mitt liv åt att vara deppig och oroa mig för saker... Önskar att jag hade gjort mer medans jag kunde och nu har jag gett upp hela mitt liv för att starta ett nytt och allt känns bara så jobbigt! Jag önskar att man kunde gå tillbaka i tiden och göra om allt! Vet inte ens om jag verkligen vill flytta hem till Sverige och börja plugga längre. Visst det är bara 2 år men sen kommer jag ju vara 24 och hur ska jag då kunna försörja mig när jag vill ut och resa? Önskar att jag hade gjort mer med mitt liv och sett mer... På något sett så känns det som det är över nu, jag som trodde det skulle kännas som det var nu det började...